Dag två på vårt altanbygge, det går ju framåt! Skulle tro att alla plintarna är på plats nu och en hel del trä har det kommit på idag. Man börjar ana att det är en altan som växer fram. Vi har fått tag på en väldigt trevlig snickare, sonen är överförtjust för han får hjälpa till så länge han inte är i vägen eller nära någon såg.

Maken har ritat klart staketet i dag och jag blev så förvånad, inte visste jag att han hade en sån konstnärlig ådra i sig. Visserligen har jag dikterat ganska bra hur staketet ska se ut men maken har lagt till små detaljer som liksom satte pricken över i:et. Om ett par dagar kan jag förhoppningsvis visa resultatet här på bloggen.

Nu ska jag servera grillad korv med bröd till de hungriga altanbyggarna, det förjänar de nu efter en hård arbetsdag!

Bättre sent än aldrig heter det ju... snickaren skulle ha kommit för flera veckor sedan men varje gång vi ringt har han skjutit upp det hela en vecka. Nu idag kom han så äntligen, ingen kan vara gladare än jag! Det lustiga är att inte förrän fyra minuter innan vår snickare rullade in på gården hade vi bestämt altanens form och var öppningarna ut i trädgården skulle bli, så väntan kanske ändå har haft sin funktion.

Maken har hyvlat, målat, oljat och grävt, allt för att förbereda för Gudens... förlåt, snickarens ankomst. Trots detta gick större delen av dagen åt till att gräva ut en mastodontsten som med några centimeter förstörde för själva bärlinans fäste (fina ord som jag inte har en aning om vad de står för). Överallt där man gräver finner vi mängder med stora och små stenar, de ligger i ett visst mönster så troligen har här stått ett hus förut. Lite spännande, vet ju att detta huset byggdes 1847 men jag har ingen aning om vad som stod här innan. Vi hittade en grisskelett i vardagsrumsgolvet när vi gjorde om grunden så något slags fähus kanske?

Nog om det, så här långt har vi iallafall kommit första dagen, lite plintar är klara och den arkeologiska utgrävningen är klar. Drömmen om en egen altan börjar ta form. Jag har så smått börjat kolla efter markiser, parasoll och segeldukar, någon slags skugga måste vi ha eftersom altanen har söderläge. Om vi har råd med det i år återstår att se, kanske blir att önska sig lämplig skugganordning i 35-årspresent nästa år. Tänk, nästa vecka vid den här tiden finns det ett golv att gå på här!

I tre år har jag tjatat och tjatat om en altan, jag har förbannat mig själv att jag läste till sjuksköterska och inte till snickare. Jag hotat med att flytta (vet iofs inte om någon tog mig på allvar) och jag har gråtit en skvätt... Inte fan har jag fått någon altan för det! Så råkade jag igår skriva i bloggen att jag bara måste ha en altan nu, och vad händer? Några timmar senare ringer min far som bara råkat prata med en snickare, snickaren i sin tur har precis slutat sitt jobb och startat egen firma och söker nu efter jobb. Så gick det till när vi blev med snickare! Och det allra bästa, han kommer redan till helgen! Då ska han kolla vad vi behöver köpa, forhoppningsvis inte så mycket eftersom vi har eget sågverk, hjälpa oss med en ritning och ge ett prisförslag. Det blir ju lite dyrare det här än att göra det själv som min make hade planerat (i tre år!!!) men det är det värt! Vi tänkte ta en semesterresa för skattepengarna i år men det får bli altan istället, barnen blev så sura att de nästan trampade på sina underläppar men så länge mamma är glad är allt väl:-).

Ovan inlägget ser ni vart altanen ska placeras, den blir på ca 66m2 och ska ligga längs med hela kortsidan på huset och lite till. Kom på nu att huset måste målas först bara så förhoppningsvis håller sig det fina vädret för nu är det bråttom att åtminstone måla denna sidan!